Appreciative Inquiry är frågandets konst. 
Det är ett synsätt och en utvecklingsprocess som fokuserar på det som leder till positiv förändring. Det går ut på att ställa frågor – om vad som är värdeskapande, ger utveckling, energi, handlingskraft.
Föreställ dig ett helt vanligt företag som står inför en organisationsförändring. Det första, traditionella, steget i förändringsprocessen är att fokusera på och ta reda på vad som inte fungerar idag; ”Vad är det som är fel här?”. När orsakerna till problemen har identifierats tas en handlingsplan fram och alla börjar jobba med problemlösningen. Alla fokuserar på och pratar om det som är negativt.
Föreställ dig nu att företaget istället fokuserar mer på det positiva. Det som fungerar och ger styrka och handlingskraft i verksamheten. Det som får medarbetarna att prestera som bäst, det som kunderna är nöjda med och det som skapar motivation och arbetslust. Designen av verksamheten och handlingsplanen går sedan ut på att förstärka dessa framgångsfaktorer. Problemen hamnar alltmer i skymundan och ljuset riktas mot det gemensamma målen och vägarna att nå dem.
Att fokusera på styrkor och förmågor och inte enbart problem är ett det vi kallar styrkebaserade arbetssätt.
Exempel på frågeställningar enligt Appreciative Inquiry:
- Vad har vi gjort och vad har det gett?
- Vad gick bra och varför gick det bra?
- Vad kan vi lära från våra misslyckanden? (det är okej att ”misslyckas”)
- Vilka möjligheter har vi nu?
- Vad vet vi ännu inte om våra kunder?
- Vilken liten förändring kan ge störst effekt?
- Hur är vi och vad gör vi när vi fungerar som bäst tillsammans?
- Vad kan vi samskapa som gör alla till vinnare?
Appreciative Inquirys historia
Appreciative Inquiry (AI) uppstår mellan åren 1980 och 1985 i Cleveland, Ohio, USA. Historien börjar med ett samarbete mellan doktorandstudent David Cooperrider och hans handledare Suresh Srivasta på forskarutbildningen i Organizational Behaviour vid Case Western Reserve University. De ville ta reda på ”Vad som utgör fel i den mänskliga delen av organisationen”. Under arbetets gång utvecklade ett arbetssätt där fokus lades på livsgivande faktorer som grund för en organisationsanalys. En metod där det negativa kunde ignoreras till fördel för det positiva – det som gav energi och nytt liv till verksamheten. Davids arbete resulterade i en banbrytande avhandling som beskrev Appreciative Inquiry och hur man praktiskt kan tillämpa det. Sedan dess har synsätt, beteenden och metoder ständigt utvecklas och förfinats runt om i världen och överssatts till ett flertal språk, boken Styrkebaserad Teamutveckling finns sedan 2012 på Svenska. I Sverige finns det också en universitetsutbildning i Appreciative Inquiry för styrkebaserad förändringsledning. Se mer på www.miun.se/ai, Mittuniversitetet, Kvalitetsteknik i Östersund.
